I boxen har vi ofta någon form av strömedel. Dess funktion är att skapa en bra miljö för hästen genom att suga upp urin och vätska samt genom att skapa en bädd för hästen att stå och ligga på som är torr, ren, mjuk och värmeisolerande. Vilket strömedel vi har beror på en mängd faktorer. Ofta har vi kanske samma strömedel i hela stallet. Kanske har vi det strömedel som är lättast att få tag på eller som är billigast. Det är också en smaksak vilket strömedel vi använder. Olika strömedel har olika för- och nackdelar.
Halm som strömedel erbjuder sysselsättning och viss näringstillförsel för hästen. Hästar äter halm selektiv och äter i första hand upp blad och eventuella rester av frön. De kan därför hålla sig sysselsatta länge med halm i ströbädden. För hästar som får en begränsad grovfodergiva erbjuder halmen, beroende på hur den ser ut, viss ersättning och kan bidra till att minska risken för vissa oönskade beteenden. Halmbädden måste vara tillräckligt tjock för att hästarna inte ska få liggsår. Det är något av en konst att mocka effektivt och rationellt med halm, därmed inte sagt att det är svårt att lära sig. Men det kommer lätt med mer halm ut ur boxen, jämfört med andra strömedel. Halm är ofta billigt om du kan hantera halm i stora rundbalar. Däremot kan det vara svårt att få tag på halm i små och lätthanterliga balar. Det är av största vikt att halmen är av god kvalitet hygieniskt. Den ska vara dammfri, självklart utan mögel och dofta friskt. Inte ens om hästen har fri tillgång till annat grovfoder går det att använda undermålig halm som strömedel. Även om du använder ett annat strömedel kan det vara bra att ge hästen en giva halm att sysselsätta sig med medan den står inne.
Halm som strömedel erbjuds förutom som strå också i pelleterad form. Den köps i mindre säckar. Halmpellets behöver också vattnas när bädden är ny med ca 15-20 liter vatten till 120-150 kg strö (9 m2 box) så att all pellets fuktats och svällt lite. Om hästen är mycket renlig eller det är torrt ute kan du behöva vattna någon gång i veckan. Halmpellets är vid rätt hantering ett dammfritt strömedel som binder kväve bra. Halmpellets skapar också en attraktiv gödsel relativt snabbt.
Halmen är egentligen alla örtartade växters stam och blad torkade efter skörd. Den vanligaste typen av halm i Sverige är stråsädeshalm, men det förekommer även gräsfröhalm av från vallväxtfrö, rapshalm och ärthalm (de senare två används dock inte som foder). Stråsädeshalmen kommer i huvudsak från spannmålen havre, vete, råg eller korn. När spannmålen är tröskade, dvs kärnorna är bortsorterade kvarstår restprodukten halm. Halm har lågt fodervärde även om halm från de olika sädesslagen varierar en del i näringssammansättning. Däremot har halm stor betydelse som strukturfoder för hästar och särskilt i foderstater med tidigt skördat vallfoder eller andra fiberfattiga foder. Halmen besår huvudsakligen av cellulosa och lignin.
Havrehalm och vetehalm verkar vara de halmsorter som är smakligast för hästen, men även kornhalm brukar fungera bra. Råghalm har ofta sämre hygienisk kvalitet och det är tillåtet att använda stråförkortningsmedel i odling av råg. Det dåligt undersökt om hästar påverkas av detta på något sätt men i danska studier har grisar fått nedsatt fertilitet av stråförkortningsmedel.
Efter skörd är den vanligaste metoden att halmen torkas och pressas i små fyrkantsbalar eller i stora rundbalar. Om halmen ska användas till foder kan den ammoniakbehandlas i en sluten behållare eller i plastade storbalar. Det gör att energihalten ökas något, att kvävehalten ökar och skapar ett dammfritt och smakligt foder för idisslare och hästar. I Norge var det förr vanligt att behandla halm med natriumhydroxid, lut, till så kallad lutad halm. Det är en något komplicerad metod men precis som ammoniaken löser luten bindningar mellan cellulosa och lignin i växternas cellväggar och gör att den får en högre smältbarhet.
http://www.halmpellets.se
www.ne.se
Cuddeford, D. Equine Nutrition, The Crowood Press Ltd, 2003
Planck, C & Rundgren, M. Hästens näringsbehov och utfodring. Natur och Kultur/Fakta etc, 2005.
Planck, C (red). Hästen – näringsbehov och fodermedel. Rapport nr 1, Hippologenheten, Sveriges Lantbruksuniversitet. 2001.
Löfgren, C. Den svenska hästhandboken. Prisma, 2005.
Hampaströ är fortfarande ganska ovanligt i Sverige men har funnits på den europeiska marknaden under några år. Hampaströ har en god uppsugningsförmåga, enligt uppgift från producenter ca 400-500%, den binder lukt och ammoniak väl, är dammfri och har en angenäm, lite nötaktig doft. Hampan är ljus och bidrar till en ljus stallmiljö. Det blir en liten gödselmängd och tar därför relativt sett liten plats på gödselstacken. Den bryts ner snabbt och redan efter en lagring på gödselstacken under 3-4 månader är det färdigt att strös på åkrarna. Precis som i en ny torvbädd behöver du vattna lite på en nyanlagd bädd av hampa. Ca en liter vatten per bal hampa kan vara lagom, men du får testa dig fram beroende på balstorlek.
Hampa har odlats i Sverige sedan tidig medeltid och i Kina och Indien i åtminstone 3000 år – förmodligen ännu längre - och växten har främst använts till fibrer i grova vävar, som tågvrke, till linor och grova nät. Hampa, som tros härstamma från Indien och/eller Kina, finns i två underarter: spånadshampa eller industrihampa, som odlas i Sverige, och indisk hampa, som är den som kan utvinnas till cannabis. Den senare sorten är förbjuden att odla i Sverige. Se regler för hampodling på Jordbruksverkets hemsida. Stjälken, som används i produktionen av hampaströ, har i det yttre skiktet långa sega blastfibrer som är mycket starka och har hög motståndskraft mot väta. Dessa avskiljs och används till fibrer. Vedämnet däremot har stor uppsugningsförmåga och detta används i produktionen av strö.
Att odla hampa har varit förbjudet i Sverige under perioden 1970-2005. Nu är det tillåtet att odla industrihampa med låga halter av tetrahydrocannabinol, THC. Odlingen sker idag i begränsad omfattning men ökar i takt med att hampan upptäcks som strömaterial och som ekologiskt isoleringsmaterial. Även hampfröna, hampa som textilfiber, hampa som biobränsle, som potentiell källa till drivmedlet etanol och som oljeväxt är hampodling intressant. I takt med att olika produkter från hampans olika delar utvecklas kommer vi säkert att se en ökning av användandet av hampaströ.
http://www.hemcore.co.uk
http://www.bafa-gmbh.de/
http://www.hampekraft.se
www.ne.se
www.wikipedia.se
Papper i riven form är ett strömedel som ibland rekommenderas till hästar med svårare luftvägsproblem. Det är rivet tidningspapper som levereras i balar. Tidningspapper har en god uppsugningsförmåga och binder ammoniak bra.
Spån
Spån kan vara kutterspån eller sågspån av olika kvalitet. Spån är oftast ljust till färgen och bidrar till en ljus stallmiljö och det är lätt att mocka ur boxen. Lagret spån bör vara minst 15 cm tjockt. Träckbollarna är ofta lätta att ta bort och om hästen rört runt i bädden bara inneslutna i ett tunt lager av spån. Jämfört med torv suger spån upp vätska sämre varför det går åt mer spån i boxen. Finns det en såg i närheten som inte producerar spån till försäljning kan du kanske köpa spån i vagnslaster till en låg kostnad. Spån kan, beroende på kvalité, damma. Det finns också kutterspån att köpa som är dammfri. Spån måste efterkomposteras under mist ett år för att brytas ner tillräckligt för att kunna användas som gödning. En kombination av torv och spån kan ofta vara en bra lösning, då bädden blir lite ljusare samtidigt som den suger bra och snabbare, beroende på fördelning, bör blir god gödning på åkrarna. Det är viktigt att säkerställa att spånet inte innehåller några kemikalier. Företag som producerar spån till hästar producerar spånet från obehandlat trä, men om du köper spån av en såg själv, måste du försäkra dig om att spånet kommer från obehandlat trä.
Spån finns även i pelleterad form. Då minskas strömängden och även gödselmängden minskas eftersom det är lättare att mocka ut utan att så mycket strö medföljer.
Källa:
Jacobsson, C. 1999, HÄSTAR, GÖDSEL OCH MILJÖ, Faktablad Jordbruksverket
Jakobsson, C., Steineck, S. & Djurberg, L. 1995: Hästar - gödsel och miljö. Jordbruksinformation 16 , Jordbruksverket, Jönköping.
Torv har överlägset bäst uppsugningsförmåga följt av halm och sist spån. Torv binder också kväve bättre än andra strömedel. Det gör att i ett stall med torv som strömedel går mindre kväve förlorat i form av ammoniak från stall till lager. Torv gör också att en mindre mängd ammoniak avgår i stallet till den miljö vi och hästarna vistas i. Torven bildar en bakteriehämmande miljö i bädden. Torv är å andra sidan mörkare i färgen än övriga strömedel och kan upplevas fördunklande av stallmiljön. Torv finns i olika kvaliteter. Blocktorv skapar en dammfri miljö men behöver fördelas lite för att inte vara ”klumpig”. Riven torv finns i olika kvalitéer och kan beroende på fraktion damma när den är torr. Ofta kan man behöva vattna en box som beströs med torv för första gången.
Vi har testat produkten DryMaxx i 8 permanentbäddar med torvströ. Testet pågick under 3 kalla vintermånader då temperaturen i stallet pendlade och den enda torv som gick att uppbringa var frusen. I valet och kvalet att byta strömaterial testade vi DryMaxx. Läs om resultatet under sidan Hästhållning.
Hästhållning
Kristina Athlei